Part 3

Part 3

Allt som susade genom huvudet var, men herregud. Detta kan ju inte stämma! Jag sitter i samma bil som världsfenomenet Justin Bieber och han har hälsat på mig. Jag kunde knappt tänka och det var när Justin började prata som jag fick igång min tankeverksamhet igen.

”Så Josh, hur är det i Sverige nu då? Jag har aldrig varit där än, men har funderat på att besöka det någon dag.” Jag fick tänka till ordentligt och var nervös över att han inte skulle förstå mitt svar.

”Ööö, jo det är väl bra. Så länge som det är sommar eller vinter går det att stå ut där. Hösten ska man inte prata om, hatar den. Så tråkig!”

”Jaha, men då är det som hemma i Kanada då. Tur att man hade Hockeyn att fokusera på under hösten innan, annars hade man ju blivit helt deprimerad” Justin och jag satt och småflina åt det, båda förstod hur det är att växa upp under de mörka dagarna som blir när man bor så långt norr ut som vi ändå gör. Vi satt och små pratade om allt möjligt efter det och det kändes som vi hade känt varandra länge och vi kom så bra överens. Han berättade om hur han hade blivit uppväxt och fick med en del detaljer som skvaller tidningarna missat. Vi pratade om hur min vecka skulle se ut då Tom ropa till i bilen.

”Justin, det var här du skulle av va!?” Vi tittade ut genom bilrutan och såg att vi stannat till vid ett nybyggt lägenhetsområde och såg hur en vakt kom fram från grindarna och gick mot våran bil.

”Är allt som det ska här? Ni blockerar uppfarten.” Han sa det på ett väldigt artigt men bestämt sätt vilket fick en att respektera denna medelålders man som var en aning överviktig. Milkshaken inne i vakthytten kanske kunde förklara det.

”Det är lugnt Joe, de körde bara hem mig från studion sa Justin samtidigt som han öppnade bildörren och klev ur bilen. Han sa nått till vakten och medans vakten gick tillbaka till vakthytten utanför grindarna så vände sig Justin till bilen och Tom öppnade fönstret.

”Tack för skjutsen Tom, hoppas verkligen att min bil blir klar på verkstaden snart. Man blir så handikappad utan den, Hahaha. Och Josh, vi ses snart igen” Det sista sa han med en viss hemligfullhet liggande i rösten och vinkade av oss innan Tom svängde ut på gatan igen och körde vidare, nu mot hotellet antog jag.

”Josh, han verkade trevlig ju” sa mamma på svenska till mig och Tom satt där fram och såg ut som ett frågetecken.

”Ja, det tror jag nog, hoppas han är det mot mig efter det att jag sjungit för bolaget om två dagar.”

Resten av resan fortsatte vi prata om de kommande dagarna och om vad Tom tyckte vi skulle åka och titta på nu när vi hade tid innan vi hunnit träffa bolaget. För när vi träffat bolaget så kommer det gå snabbt sen som Tom sa. Jag undrade hur snabbt.

Efter en 10 minuter lång bilfärd igen så svängde Tom av vägen och vi stannade utanför ett hotell, eller det skulle vara ett hotell. Det såg mer ut som ett palats och så fort vi hade stannat kom det fram 3 rödklädda män som öppnade dörren och hälsade oss artigt välkomna. Det var verkligen nu jag förstod hur en musikstjärna bor och jag tänkte, hoppas allt håller i sig nu bara….